-min.avif)
En odlingszon, eller växtzon, är ett geografiskt område med ett liknande klimat. Sverige är indelat i åtta numrerade zoner, från det mildaste klimatet i zon 1 till det allra tuffaste i zon 8. Systemet, som utvecklats av Riksförbundet Svensk Trädgård, baseras på en samlad bedömning av flera faktorer, där vintertemperatur är den viktigaste, men även sommartemperatur och längden på växtsäsongen spelar in.
Genom att känna till din odlingszon kan du välja växter som är testade och bevisat härdiga för just ditt klimat. Det besparar dig pengar, besvikelse och onödigt arbete.
Detta är den viktigaste regeln att förstå när du väljer växter. En växt märkt med "Zon 4" betyder att den klarar vintrarna i zon 1, 2, 3 och 4.
Du kan alltså alltid plantera en växt med ett högre zon-nummer i en lägre zon, men aldrig tvärtom. En syren för zon 5 trivs utmärkt i zon 2, men en persika för zon 2 kommer inte att överleva i zon 5.
Detta är den vanligaste och viktigaste frågan. Att hitta din exakta zon är idag mycket enkelt tack vare digitala verktyg.
Det bästa och mest detaljerade verktyget är Svensk Trädgårds digitala zonkarta.
På deras hemsida finns en detaljerad växtzonkarta där du kan zooma in på din adress eller ort och se exakt var du bor. Detta är det överlägset mest pålitliga sättet.
Stockholms län är ett utmärkt exempel på hur zonerna kan variera. Större delen av Stockholmsområdet, inklusive innerstaden och närförorter som Täby, tillhör växtzon 2. Men åker man längre ut i skärgården där vindarna är hårdare, eller längre in i landet, övergår det ofta till växtzon 3. Detta visar vikten av att använda den detaljerade kartan.
Varje växtzon har sin egen unika karaktär och sina egna förutsättningar. Här är en snabb översikt över Sveriges alla odlingszoner, från den milda södern till det karga högfjället.
Här, längs Skånes och västkustens kuster, är klimatet som mildast. En lång växtsäsong och sällan stränga vintrar ger förutsättningar för ett enormt utbud av växter.
Läs vår detaljerade guide om Växtzon 1 här
Zon 2 täcker stora delar av Götalands inland och Mälardalen. Klimatet är mycket gynnsamt och växturvalet är enormt. Här kan du odla klassiker som bok och mer exklusiva växter med stor framgång.
Läs vår detaljerade guide om Växtzon 2 här
Ett av Sveriges mest tacksamma odlingsklimat med en tydlig vintervila och en varm, frodig sommar. Snön ger ett pålitligt skydd. Här trivs de flesta klassiska häckväxter som syren, tuja och aronia utmärkt.
Läs vår detaljerade guide om Växtzon 3 här
Zon 4 täcker stora delar av Svealands inland och sträcker sig upp längs Norrlandskusten. Klimatet är mer varierande och oberäkneligt, vilket ställer högre krav på att välja beprövade, härdiga sorter.
Läs vår detaljerade guide om Växtzon 4 här
Nu befinner vi oss i ett tydligt norrländskt inlandsklimat med kalla vintrar och en kortare växtsäsong. Här är det avgörande att välja växter som är anpassade för tuffa förhållanden, som härdiga syrener och oxbär.
Läs vår detaljerade guide om Växtzon 5 här
Långa, kalla och snörika vintrar följs av en kort och intensiv sommar. Växtvalet blir mer begränsat och fokus ligger på extremt härdiga sorter som sibirisk ärtbuske och norrlandssyren.
Läs vår detaljerade guide om Växtzon 6 här
I fjälldalgångarna är klimatet mycket krävande. Att odla här kräver kunskap och smarta val. Endast de allra tuffaste växterna, som är anpassade till korta somrar och sträng kyla, har en chans.
Läs vår detaljerade guide om Växtzon 7 här
Den tuffaste zonen, belägen ovanför trädgränsen. Här handlar odling mindre om traditionella häckar och mer om att skapa låga skydd med hjälp av de få inhemska växter som klarar det extrema klimatet, som härdiga vide-arter och fjällbjörk.
Läs vår detaljerade guide om Växtzon 8 här
Zonkartan ger dig en fantastisk grund att stå på, men den berättar inte hela sanningen. Din egen trädgård är en unik plats med egna förutsättningar. Genom att förstå dessa tre faktorer kan du bli en ännu bättre och mer framgångsrik odlare.
Din trädgård har inte ett enda klimat, utan flera små "mikroklimat". Detta är de lokala variationerna som skapas av sol, skugga och vindskydd.
En skyddad plats vid en solig södervägg kan vara en hel växtzon varmare än det öppna, blåsiga hörnet på norrsidan av huset. Värmen från husväggen och skyddet från vinden skapar en mycket gynnsam ficka. På samma sätt kan en stensatt uteplats lagra solvärme och gynna närliggande växter. Genom att lära dig känna igen din trädgårds varmaste och mest skyddade platser kan du ibland "fuska" och lyckas med en växt från en mildare zon.
Zonkartan berättar inget om din jord, men den är minst lika viktig för växternas trivsel. Olika jordar har helt olika egenskaper:
Oavsett vilken jord du har är organiskt material som kompost och barkmull din bästa vän. Det hjälper en tung lerjord att bli luftigare och en lätt sandjord att hålla fukt och näring bättre.
Ett tjockt, fluffigt snölager är den bästa isoleringen en växt kan få. Snön består till stor del av stillastående luft, vilket skyddar marken och växternas rötter från extrem kyla och uttorkande vindar.
Detta förklarar varför en växt ibland kan klara sig bättre i ett snörikt zon 5 än i ett snöfattigt zon 3 under en riktigt kall vinter. I södra Sverige, där vintrarna ofta har längre perioder med barmark, kan växterna vara mer utsatta för så kallad barfrost. Bor du i ett snöfattigt område kan du hjälpa dina känsligaste växter genom att täcka marken runt dem med ett tjockt lager löv eller täckbark på hösten.
.svg)
